top of page

FACKTERMER OCH BEGREPP

 

ORDLISTA RITNINGSTYP

  • RELATIONSHANDLING kommer först (och sist) i processen och visar hur huset ser ut idag. Oftast tas en relationshandling fram utifrån inventering - måttkontroll och fotografier.

  • SKISSHANDLING redovisas i olika detaljeringsgrad och skalor. Skissen kan visa en plan, sektion, en elevation =uppställning med detaljer och rumsdjup (exempelvis hur ett kök ser ut), fasader (ibland färgsatta). Skiss kan även vara en 3D-modell eller en handritad skiss som visar volymer, perspektiv.

  • STRANDSKYDDSHANDLING Inom strandskyddsområde måste man söka strandskyddsdispens. Ärendet prövas först av kommunen och skickas därefter till Länsstyrelsen för granskning. Ritningar som lämnas in är en situationsplan samt fasader, planer och sektion i 1:100 - ofta tar man delar av eller hela bygglovhandlingen och skickar in. Övrigt material som bifogas ritningarna kan vara fotobilaga, blankett, följebrev, kopia nybyggnadskarta mm

  • BYGGLOVHANDLING är det ritningsmaterial som skickas in till kommun vid ansökan bygglov. Man måste alltid skicka in planer, fasader och sektion i skala 1:100 samt sitplan 1:500. Handlingar vid anmälan Attefall är lika bygglovhandling. Övrigt material som bifogas ritningarna kan vara fotobilaga, blankett, följebrev, kopia nybyggnadskarta, förslag till kontrollplan, rivningsplan, tekniskt tvärsnitt, beräkning U-värde mm.

  • ANMÄLAN ATTEFALL är det ritningsmaterial som skickas in till kommun vid anmälan Attefall. Man måste alltid skicka in planer, fasader och sektion i skala 1:100 samt sitplan 1:500. Handlingar vid anmälan Attefall är lika bygglovhandling. Övrigt material som bifogas ritningarna kan vara fotobilaga, blankett, följebrev, kopia nybyggnadskarta, förslag till kontrollplan, rivningsplan, tekniskt tvärsnitt, beräkning U-värde mm. Man kan inte redovisa Attefallstillbyggnad på samma ritning som bygglovhandling (vilket hade varit behändigt för helhetssynen på ett projekt).

  • AVLOPPSHANDLING krävs i de fall man har enskild avloppsanläggning. Man måste redovisa befintlig lösning och kommunen beslutar om man måste söka för en ny anläggning. Oftast är det en förutsättning att söka för avlopp för att få sin bygglovsansökan prövad och beviljad.

  • TEKNISKT TVÄRSNITT i skala 1:20 skickas in till kommunen i samband med bygglovsansökan alternativt inför tekniskt samråd eller innan startbesked kan ges.

  • FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG bygglovhandlingen förfinas och bearbetas ytterligare - oftast med fler mått och i större skala. Sådana handlingar skickas ut till byggentreprenörer så de kan räkna på byggkostnader och tidsplan.

  • PRELIMINÄRHANDLING OBS! I samband med detta skede finns även denna typ av handling. Det kan vara ett förfrågningsunderlag/en bygghandling som ännu ej är verifierad av konstruktör. 

  • BYGGHANDLING är en detaljerad handling som byggare bygger efter (ännu högre detaljeringsgrad jämfört med förfrågningsunderlag).

  • RELATIONSHANDLING När bygget är klart skickas återigen en uppdaterad relationshandling in till kommunen som alltså redovisar hur slutresultatet blev (denna handling skickas in om man gjort avsteg från bygglovhandlingen).

 

 

BEGREPPSFÖRKLARING BERÄKNING AREA

 

  • BYA Byggnadsarea utgörs av den area byggnaden upptarpå marken och projektionen av de byggnadsdelar som påverkar användbarheten av underliggande mark.

  • BTA Bruttoarea (BTA) utgörs av mätvärda delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdhet.

  • OPA Öppenarea utgörs av helt eller delvis öppna areor inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad. Öppenarean begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.

  • BOA Boarea utgörs av utrymmen ovan mark inrättade för boende.

  • BIA Biarea utgörs av utrymmen inrättade för sidofunktioner till boende samt förutrymmen helt eller delvis under mark inrättade för boende.

 

 

BEGREPPSFÖRKLARING KONSULTER

 

  • ARKITEKT SAR/MSA Arkitekt med erlagd examen, medlem Sveriges Arkitekter

  • ARKITEKT SIR/MSA Inredningsarkitekt med erlagd examen, medlem Sveriges Arkitekter

  • ARKITEKT LAR/MSA Landskapsarkitekt med erlagd examen, medlem Sveriges Arkitekter

  • KA Kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska bland annat hjälpa dig att ta fram ett förslag till kontrollplan och se till att kontrollplanen och de bestämmelser och villkor som gäller följs. Den kontrollansvarige ska även vara med på tekniska samråd, besiktningar, kontroller och vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök på ditt bygge. Efter att arbetet är klart ska den kontrollansvarige lämna en rapport till byggherren och byggnadsnämnden, som blir ett viktigt underlag för beslutet om slutbesked.

  • K Konstruktör

  • E Elkonsult

  • V - VVS V/VVS-konsult (VVS står för värme, ventilation och sanitet. Projekteringen kan vara uppdelad så att förkortningen V står för ventilation och VS står för värme och sanitet.​

ALLMÄNNA BEGREPP

 

  • BEF Befintlig/t = det som finns idag.

  • PREL Preliminär/t.

BEGREPPSFÖRKLARING ANSÖKAN KOMMUN

 

  • BYGGLOVSANSÖKAN När du ska bygga kan du behöva söka bygglov eller göra en anmälan (bygganmälan) för de förändringar du vill göra. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som kommunen behöver för att kunna handlägga ansökan och fatta beslut. För att du ska kunna få ett beslut snabbt är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga. I ansökan bifogas oftast ritningar i skala 1:100 (plan, fasader, sektion), situationsplan i skala 1:400 respektive 1:500, ansökningsblankett, fotobilaga, bilagor i form av nybyggnadskarta, följebrev ansökan mm. I ansökan ska du oftast ange förslag på vem som ska vara kontrollansvarig, KA. Den kontrollansvarige ska medverka till att bygglagstiftningens krav uppfylls och ska bland annat hjälpa dig att upprätta förslag på kontrollplan, se till att kontrollplanen följs och att nödvändiga kontroller utförs. En kontrollplan är en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd och i den ska bland annat anges vilka kontroller som ska göras, vad kontrollerna ska avse och vem som ska göra kontrollerna. Uppgifter om den kontrollansvarige behövs redan i lovansökan eftersom byggnadsnämnden är skyldig att besluta vem som ska vara kontrollansvarig när de beslutar om lovet.

  • MOTTAGNINGSBEVIS När din ansökan bedöms som fullständig ska byggnadsnämnden skicka ett mottagningsbevis till dig så snart som möjligt. Mottagningsbeviset ska innehålla information om bland annat hur lång tid det får ta innan beslut tas, vad som händer om handläggningstiden överskrids och möjligheten till att överklaga beslutet.

  • TEKNISKT SAMRÅD När handläggaren har beviljat ditt bygglov hålls oftast ett tekniskt samråd, dock inte alltid ett krav. Om det inte behövs något tekniskt samråd ska byggnadsnämnden ge dig startbesked redan när du får beslutet om bygglov, eller så snart som möjligt därefter. Då går ni igenom hur du ska planera och organisera arbetet, förslag till kontrollplan och handlingarna i övrigt.
    Tekniskt samråd hålls om:

    • åtgärden kräver en kontrollansvarig,

    • ett tekniskt samråd inte är uppenbart onödigt, eller

    • du som byggherre har begärt ett tekniskt samråd. 

  • STARTBESKED När du har fått ditt startbesked kan du påbörja de åtgärder som du har fått bygglov för. Om du påbörjar åtgärden utan startbesked kan du bli tvungen att betala en byggsanktionsavgift. 
    För att du ska få ett startbesked ska du visa för byggnadsnämnden att åtgärden du planerar kan antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen och dess föreskrifter.
    I startbeskedet fastställs kontrollplanen.

  • SLUTSAMRÅD Oftast hålls ett slutsamråd när projektet avslutas. Det ska ske om ett tekniskt samråd har hållits tidigare under projektet, och om det inte är uppenbart att ett slutsamråd inte behövs. Slutsamrådet hålls oftast på den plats där du har genomfört åtgärden. Under slutsamrådet går ni bland annat igenom att kontrollplanen har följts. Byggnadsnämnden bedömer också om de kommer att kunna utfärda ett slutbesked.

  • SLUTBESKED Kommunen ger ett slutbesked när du har visat att alla krav är uppfyllda och man inte har funnit någon anledning att ingripa. Du får inte börja använda det du byggt förrän du har fått ett slutbesked. 

  • STRANDSKYDD Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet. Länsstyrelsen kan utöka strandskyddet upp till 300 meter, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Strandskyddet har två syften: att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. 

  • STRANDSKYDDSDISPENS I vissa fall kan du få tillstånd att utföra något som normalt är förbjudet inom strandskyddad zon, det vill säga att du kan få dispens från strandskyddet.

  • TOMTPLATSAVGRÄNSNING I ett beslut om strandskyddsdispens krävs att det ingår en avgränsning av den tomtplats eller den mark som får användas. Avgränsningen ska framgå av beslutet och markeras på en karta. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon, där allmänheten inte har rätt att vistas. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten. En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Men en tomtplats kan inte nå bortom den egna fastighetsgränsen. Vid en tomtplatsavgränsning för en strandskyddsdispens ska alltid en fri passage lämnas närmast vattnet.

  • HEMFRIDSZON Det finns bestämmelser om hur nära allmänheten får närma sig en privat tomt. Varje tomt- och fastighetsägare har rätt till en tomtplats och en hemfridszon. Inom hemfridszonen i strandskyddat område krävs strandskyddsdispens om du vill bygga eller anlägga något.
    Hemfridszonen är det område kring ett bostadshus där allemansrätten upphör att gälla, alltså en privat zon. Hemfridszonen varierar beroende på typen av byggnad, placering och terrängförhållande. Ett hus som ligger öppet har större hemfridszon än ett hus som ligger inbäddat i skog.
    Hemfridszon och tomtplats kan vara mer eller mindre överlappande, ofta är de samma yta men inte alltid. När ett beslut om dispens från strandskyddet lämnas av kommunen beslutas det samtidigt om tomtplatsavgränsning. Kom ihåg att det även inom hemfridszon och tomtplats krävs strandskyddsdispens när man vill bygga eller anlägga något i ett strandskyddat område.

  • NBK Nybyggnadskarta

  • PBL 2011 Plan- och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande.

 

Denna lista uppdateras kontinuerligt.

bottom of page